Bäst i Skolsverige på ungt företagande: ”Skillnad på klasskompis och kollega”

En av Thoren Business Schools framgångsrika metoder för undervisning i entreprenörskap handlar om att skapa bra förutsättningar för grupparbeten. I den här artikeln går vi igenom hur skolan lyckas med det.
– Eleverna blir riktigt goda kollegor, säger läraren Göte Brunasso.

Det här är en del i artikelserien om arbetet och människorna bakom ett av Sveriges bästa gymnasium inom entreprenörskap.

Thoren Business School har en lång nationell och internationell meritlista när det kommer till ungt entreprenörskap. Med över 200 UF-relaterade utmärkelser, SM- och EM-guld samt pris som en av Europas främsta entreprenöriella skolor sticker de verkligen ut.

Under årets SM-final hade skolan hela 9 stycken nominerade företag och tog 5 medaljer i alla valörer.

Vi har tidigare berättat om hur Thoren Business School samverkar med näringslivet och låter entreprenörskap löpa som en tråd genom alla årskurser, hur de kompetenta lärarna arbetar tillsammans över klass- och ämnesgränserna samt hur eleverna drillas i företagsförmågor som kommunikation, ledarskap och problemlösning.

Men utöver detta använder skolan en något ovanlig metod för grupparbeten, som vi ännu inte delat med oss av. Metoden kan verka självklar och enkel, men den ger betydligt bättre resultat än vad man kan tro.

Den utgår från en princip: “Bara för att två elever är vänner betyder det inte att de kommer arbeta bra tillsammans.”

När det kommer till grupparbeten i skolan är det vanligt att eleverna i första hand väljer sina närmaste kompisar eftersom det känns tryggast.

Men för Thoren Business School arbete med UF gäller det omvända.

Lärarlaget skräddarsyr i stället gruppsammasättningarna utifrån kompetens och personliga egenskaper.

– Vi tänker som på en riktig arbetsplats där anställda har olika roller baserat på deras kompetens, säger ekonomiläraren Göte Brunasso.

Brunasso förklarar att eleverna till en början brukar vara tveksamma till arbetssättet, men ganska snart inser fördelarna med det.

– De märker hur roligt det är när alla i gruppen kompletterar varandra och hur pass mycket bättre slutprodukten blir.

UF-grupperna sätts samman för första gången i årskurs 2. Draknästet ger en försmak på hur det är att pitcha sina företagsidéer inför en jury – och efter det, då eleverna insett styrkan i sin blandade grupp, väljer de allra flesta att behålla samma konstellation till årskurs 3 – det stora UF-året.

– Det är skillnad på en klasskompis och en kollega. Eleverna blir som riktigt goda kollegor i stället för bara klasskompisar.

Förutom dessa positiva effekter bidrar även gruppmetoden med viktig träning inför det riktiga arbetslivet. Som vuxen förväntas du kunna samarbeta med alla möjliga typer av människor, inte bara dina kompisar. Därför är det viktigt att förbereda eleverna på det redan under gymnasiet.

– Huvudkänslan i en grupp bör vara: “Vi i alla är här för att hjälpa varandra framåt”, och när en grupp lyckas nå dit börjar det riktigt häftiga, säger Brunasso.