Trots att Boris kom till Sverige 2019 tar han nu examen från Tekniska Gymnasiet med höga betyg. Tack vare sin egen ambition och lärarnas engagemang lämnar han skolan med nya kunskaper, kompetens till arbetslivet och vänner för livet.
– Allt lärarna investerat i mig har gett resultat. Det känns bra att ha gjort dem stolta, säger han.
För Boris Habimfura på Tekniska Gymnasiet Lund känns det fantastiskt att ta studenten. Efter tre år av hårt arbete på el- och energiprogrammet går han ut med riktigt bra betyg. Han firar att han inte bara klarat examen, utan dessutom gjort det med högt resultat.
Han uppskattade särskilt kurserna programmering, webbutveckling, engelska och historia.
Programmeringen gav honom insikter i vad en programmerare gör, och det var roliga uppgifter på lektionerna.
– Det fick mig att tänka på ett nytt sätt, säger han.
Webbutvecklingen gav honom kunskap i att bygga hemsidor, vilket är användbart inför framtiden. Engelskan utvecklade hans språk. Även om han tidigare höll en hög nivå fick han nya uppgifter som utmanade honom.
Historieämnet innebar dels ett helt nytt studieämne, dels en inblick i Sveriges historia. Boris kom till Sverige 2019 och aldrig tidigare läst historia. Därför uppskattade han möjligheten att fördjupa sig i det.
– Det var också bra för min svenska, säger han.
Efter gymnasiet planerar Boris att läsa vidare. Han tänker först gå ett basår för att läsa upp några ämnen.
Han vill bygga en stark grund för sin framtida karriär, och kommer nyttja erfarenheterna från gymnasiet till fullo.
Förutom kunskaperna från kursinnehållet har han lärt sig att hantera sin tid, ta ansvar och förstå olika begrepp. Stödet från lärare, särskilt i svenska, har varit väldigt viktigt.
Dessutom har en fått en inblick i arbetslivet tack vare sin APL (praktik).
På det personliga planet har gymnasiet också varit viktigt. Det har gjort honom mer öppen och utåtriktad.
Han tycker att skolan hjälpt honom hitta sin sanna potential. Bland annat har ledarskap och samarbete tränats flitigt.
På grund av allt detta, känner han sig både tacksam och redo. Samtidigt är det jobbigt att lämna lärarna och vännerna.
– Jag har haft en stark relation med lärarna, inte bara som en ”arbetsrelation” utan mer personligt än så. Jag har lärt känna dem på ett djupare sätt. Även om jag är lite ledsen nu är det roligt att de är stolta över mig, att det de investerade har gett resultat. Och jag tänker komma tillbaka för att hälsa på dem.
Klasskompisarna har blivit vänner för livet.
Även om de kommer fortsätta träffas efter gymnasiet är det en speciell känsla att varje dag gå till skolan med vetskapen att du kommer bli välkomnad av dina vänner.
– Jag trodde inte att jag skulle få vänner för livet, men så blev det. Det har gjort tiden här fantastisk, säger han.