Ett test med lådor för hydroponisk odling blev startskottet för Thoren Framtid Axona i Kristianstad. I dag sitter man med i Riksförbundet Svensk Trädgårds styrelse, recenserar odlingsböcker, är med på mässor och skriver odlingsinstruktioner till andra skolor – till och med till skolor i Uganda.
– Det är ett helt fantastiskt arbete, säger Andreas Andersson, lärare och biträdande rektor.
På många av Thoren Framtids grundskolor får nästan hundra procent av eleverna gymnasiebehörighet – en viktig nyckel till vuxenlivet. Den här artikeln är en del i en artikelserie om skolornas framgångar och arbetet bakom.
Allt började 2014 då Axona sökte pengar från Region Skåne till ett projekt som kallades Hållbar Framtid – hållbara transporter, hållbar livsmedelsproduktion och hållbar energiproduktion. De beviljades pengar och valde att lägga en del av dem på konsulten Niklas Hjelm, som är expert på hydroponisk odling.
– Hydroponisk odling innebär att man odlar utan jord och istället använder sig av vatten och näring som tillförs till plantorna. Vi samlade alla lärare och elever samtidigt och fick lära oss massor – och så byggde vi egna lådor att odla i, säger Anderas Andersson.
Eleverna tyckte att det var roligt och började till och med utveckla en egen typ av odlingslåda för hydroponisk odling. De gjorde en reklamfilm om den, gjorde en prototyp och skickade den till Ikea med frågan om möbeljätten ville börja producera lådan.
– Vi satte ett attachment på mejlet så vi kunde spåra det och se vilken väg det tog. Det studsade mellan högt uppsatta personer på Ikea – hundratals i hela världen. Sedan kom ett mejl från Ikea där de meddelande att de redan höll på att ta fram en egen hydroponisk låda. När den väl började säljas så såg vi att den faktiskt var sämre än vår, säger Andreas Andersson och skrattar.
Då odlingen blev så populär på skolan bestämdes det 2015 att varje klass skulle få en egen pallkrage för att odla grönsaker. Fyra pallkragar användes till att sätta potatis i, vilket visade sig räcka till hela skolan. I pallkragarna läggs färsk hästgödsel i botten och därefter toppas det med tre pallkragar med jord på höjden.
– Gödseln startar en värmeutveckling, vilket innebär att vi kan börja odla redan i februari. Under våren skördar vi tre gånger och så har vi en skördefest i sista veckan innan skolavslutningen. Då ställer vi upp en salladsbuffé med egenodlade grönsaker och nykokt färskpotatis och så grillar vi kött över öppen eld. Det är väldigt uppskattat, säger Anderas Andersson.
Odlingarna har inte bara inneburit goda grönsaker och självförsörjning, utan även nationell uppmärksamhet i trädgårdsmagasin. När skolan köpte in odlingslådan Harvy från Nelson för 1 300 kronor började de fundera om de kunde tjäna in de 1 300 kronorna genom att odla grönsaker.
– Vi vägde alla grönsaker som vi fick under 100 dagar. Vi räknade på kilopriset på grönsakerna, på hur mycket ström lamporna i lådan drog, vad elpriset låg på med mera – både långa och korta kostnader. Sedan fick vi fram en break-even, en faktor, på varje grönsak. Vi kollade alltså efter hur många dagars odlande vi hade tjänat in 1 300 kronor utifrån vad vi hade fått om vi sålt grönsakerna, säger Andreas Andersson.
Han tillägger:
– Det var en väldigt bra övning – helt kopplad till verkligheten – där flera skolämnen kunde användas i en och samma uppgift.
Vilken grönsak fick bäst faktor?
– Koriander!
Axona skickade elevernas forskningsrapport till medierna, där den fick stor uppmärksamhet.
– Vi publicerades i princip i alla trädgårdstiningar i Sverige. Det var så proffsigt! Eleverna hade kommit fram till något nytt, så det blev taget på allvar i branschen, säger Andreas Andersson.
Därpå följde fler uppdrag från olika håll och kanter. Eleverna har bland annat fått recensera odlingsböcker och vara med på mässor och utställningar. När Andreas Andersson dessutom började lägga ut om odlingsprojekten på sina sociala medier blev han inbjuden att sitta i styrelsen för Riksförbundet Svensk Trädgård.
– Genom styrelsearbetet fick jag kontakt med näringslivet, vilket gav sponsorer till odlingen i skolan. Det gav oss alla glöd! säger Andreas Andersson.
Han har skapat möjligheten för odlare på skolor och förskolor att bli medlemmar i Svensk Trädgård och därmed få dra nytta av material och kunskap. Över 100 skolor har sedan dess blivit medlemmar.
– Det är jag och mina elever som skriver materialet om hur de ska odla. Vi har till och med skolor utanför Sverige som är medlemmar, bland annat en skola i Uganda. En biståndsorganisation har erbjudit oss att komma ned och hälsa på där, säger Andreas Andersson.
Varje år sammanställer Friskolornas Riksförbund hur många elever som får gymnasiebehörighet på Sveriges alla grundskolor, både kommunala skolor och friskolor. Undersökningen från 2022/23 visar att åtta av Thoren Framtids tolv grundskolor låg i toppskiktet med nära 100 procent behöriga elever till gymnasiet. För Thoren Framtid Axonas del får 100 procent av eleverna gymnasiebehörighet.